Linnétagetes

Jag har i flera år varit sugen på en stor balja med Linnétagetes. I år blev det verklighet. Jag sådde fröerna i slutet av april och jag är mycket nöjd med resultatet. Sorten heter ‘Burning Embers’ och jag tror bestämt att jag kommer så nya plantor nästa år. Jag trodde dock att den skulle locka till sig fler insekter än vad den gör.

Tillbaka

Då var den ljuva semestern slut. Förutom det sorgliga och jobbiga med att vi inte har någon Fanny längre så har vi haft en underbar ledighet. Vi har umgåtts med familj och vänner. Gjort utflykter och bara tagit det lugnt hemma. Vi har gått många skogspromenader med våra små vovvar och vi har ätit och druckit alldeles för gott. Jag känner mig utvilad och redo att komma igång med både jobb och en lite hälsosammare livsstil (haha). Sommaren är ju inte över heller. Vi har mer än halva augusti kvar och september har de senaste åren varit en riktig sommarmånad.

Trädgården mår väl ganska bra tycker jag. Vissa delar är lite torra och rafsiga, medan andra är hur fina och frodiga som helst. Jag väljer att se det vackra.

I år jag jag odlat lite på altanen. Jag har odlat gurkor som vi njutit av nästan hela sommaren. Mycket trevligt. Jag har också odlat tomater som inte på lång väg är mogna än. Tomaterna ser dock fina ut så jag hoppas innerligt de kommer loss nu. Sen trodde både jag och min kompis Ulrika (som jag fått plantan av) att jag skulle odla Squash, men det visade sig vara en pumpa. Det blir nog bara en pumpa som blir stor, men jag är så stolt över den. Har aldrig odlat vare sig gurkor eller pumpor förut. Nu blir det andra bullar framöver, för det har varit jätteskoj och inte minst gott.

Hur har ni det? Har ni haft en fin sommar?

Älskade Fanny finns inte mer

Nu har vi ingen liten Fanny längre. Fanny blev 14 år och tre månader. Jag kan inte riktigt ta in att hon inte finns längre och sorgen är djup. Som jag älskade henne. Fanny var världens bästa lilla hund på alla sätt. Hon var den vänligaste av alla, nyfiken, rolig, kelig, cool och trygg i sig själv. Trots att hon var en liten terrier (Norwichterrier) gick hon alltid utan koppel. Hon blev förnärmad när man försökte koppla henne.

Fanny har skänkt oss så oerhört mycket glädje och vi är så oerhört glada att vi fått dela hennes liv. Vi tog farväl på bästa viset hemma i trädgården. En veterinär kom hem till oss och Fanny somnade in i min famn mumsandes på skinka och leverpastej.

Tack Lena Arenklo (Kennel Whichie) för att vi fick ta hand om Fanny. Den största gåva vi någonsin fått.

Nedan följer en mängd bilder på Fanny i olika åldrar. Jag kan inte tänka mig något sötare.

Midsommartid

Det är måndag efter midsommar. Jag och maken har haft en riktig toppenhelg och vädret har varit helt fantastiskt. Midsommarafton firades traditionsenligt hos mina föräldrar med familj och vänner. Vi sov över och dagen efter gjorde gottade vi oss med rester, hundar och fint väder.

Oxalisen som jag haft i många år trivs i halvskuggan under eken.

Här kompletterar oxalisen i kruka, kopparlönnens stam och alunroten varandra.

Lilla tantaluttan Fanny som nu är 14 år gammal. Hon hör nästan inget, ser dåligt och är nog lite dement. Men, har inte ont någonstans (som vi vet i alla fall), äter, nosar och är glad.

Klippta klot

Nu har jag börjat klippa mina klot. Jag börjar med de yvigaste vilket är spireakloten (på bilden) och ligusterkloten. Så fort det är gjort får trädgården tillbaka sin struktur och känns också lugnare och faktist större. När det är yvigt och spretigt överallt blir känslan lite överväldigande och djungellik. Tänk er bilden ovan om kloten också hade varit spretiga rufsiga. Nu ger de strama siluetterna bilden ett lugn och lyfter fram både hostorna och sockblommorna.

Fågelbadet i sten köpte jag för många år sedan i en butik som inte längre finns. Jag är så glad för det och det är flitigt besökt av duvor, koltrastar och småfåglar. Det står bra där i skydd av magnolian.

Juni är här

Sommaren är här och det är helt underbart. Varje morgon går jag en runda i trädgården. Drar några ogräs, plockar sniglar och bara njuter. Det är så vackert nu.

Aklejorna ‘William Guiness’ blommar för fullt och har frösått sig lite är och var. Det är bara fint.

Det är så frodigt. Glashuset syns knappt i all grönska.

Kolla in denna bulle? Penséerna är fortfarande fina i några av krukorna och får vara kvar. I andra har jag dragit upp dem och planterat nytt.

En kustnära Almbacken-trädgård

Nära havet, på den skånska sydkusten ligger detta nybyggda hus med tillhörande grön oas. Familjen önskade sig härliga umgängesytor, pool, glashus, spa-bad, köksträdgård, lekyta för barn och förvaring av cyklar.

Som du ser på före-bilderna längre ner i inlägget fanns det ingen grönska alls kvar på tomten, utan här gällde det att skapa så mycket grönt det bara gick så att trädgården skulle bli den gröna oas familjen drömde om.

De fina renderingarna har min son, Nils Dremo gjort. Nils som snart är färdig arkitekt får nu lära sig en hel del om trädgårdsformgivning också. Det kan väl aldrig vara fel.

Höjdskillnaden tas upp av i fyra etager som leder fram till husets entré.

Poolområdet utgör ett eget rum i trädgården. Poolen blir då inte för dominant. När man placerar en pool tycker jag det är viktigt att tänka på att man den största delen av året inte ser glittrande vatten utan ett fult pooltak.

Såhär såg det ut när jag kom för att titta på tomten. Glad att familjen kontaktade mig i ett så tidigt skede. När huset stod klart hade de en färdig trädgårdsritning att jobba efter och de har nu en trädgård som jag hoppas att de älskar att vara i.