Frostnupen trädgård

Det finns knappast något vackre vid den här tiden på året än en frostnupen trädgård. För en vecka sedan klippte jag ner den blommande blodormroten och maken tyckte att det var synd på de fina blommorna. Men, jag vet hur det är. Plötsligt blir det vinter och det kan gå fort och då är minsann den meterhöga blodromroten inte så rolig längre utan lägger sig ner som et stort vått täcke.

Det är nu de formklippta kloten framträdet som allra mest och skapar både form och struktur samt som de är vackert gröna. Jag älskar bokhäckarnas vackra kopparfärg som bakrund till de mörkt gröna kloten.

Liksom bokhäckarna och hortensiorna står vackert mot den gröna thujahäcken. När jag komponerar mina växter tänker jag alltid att det ska vara vackert även på vintern.

Kärleksörtens blomställningar står stadigt.

Vi börjar närma oss slutet av november och jag längtar efter att göra fint till advent. Jag saknar lilla Madicken så oerhört mycket (vi förlorande henne hastigt i september). I helgen som gick var jag och maken i Norge och träffade en uppfödare av Norfolkterrier. Anne Johnsen med kennel Adorable har oerhört fina hundar och vi fick ett fantastiskt mottagande. Kanske, kanske kan det bli en liten valp till oss så småningom. Norfolkterrier är en liten ras och det föds inte så många valpar per år. Tack o lov att vi har Myran och Fanny.

Solsken och liten Abbe

Höstsolen är mjuk och varm. Helgen har varit extremt social. I lördags arrangerade vi Gåsamiddag för familjen (16 pers). Jag tog ledigt i fredags för att hinna laga all mat. Jag tycker det är jätteroligt att laga mat och det är onekligen en hel del fix med alla tillbehör. Några gäster sov över och på eftermiddagen var vi på dubbel 75-års uppvaktning. Mycket trevligt och gott. När vi kom hem däckade jag i soffan med hundarna.

Tom kruka får stå framme ett tag.

Blodromroten blommar ännu och har gjort så sen juli. Det kan man inte annat än vara nöjd med. Ännu har Ambraträdet några av sina vackra blad kvar.

Just nu passa vi denne lille goding. Han heter Abbe och är Madickens bror. Abbe är helt underbar och det känns som att vi får tillbaka lite av vår lilla Madick. Abbe är en Norfolkterrier.

Färggrant i trädgården

Rött, grönt och gult. Hösten är verkligen färggrann och några löv har börjat falla även om de flesta sitter kvar på träden.

Mitt nya ambraträd ‘Worplesdon’ har haft fick sin höstfärg tidigt. Nu är det nog på topp även om det tappade en hel del löv i stormen.

Jag har ännu inte börjat fixa i trädgården inför vintern. Jag har varken haft tid eller lust. Jag behöver en ledig helg med några vackra dagar så att jag kommer loss.

Knalliga färger

Nu lyser de japanska lönnarna. Här en Acer palmatum dissectum ‘Garnet’ som står i kruka intill fikonbusken. Rött och grönt är en klockren kombination.

Som du ser dignar fikonbusken av frukter som dessvärre inte kommer att mogna. I år fick vi bara några enstaka mogna fikon. De flesta grenar på vår buske frös ner en bit i vintras och därmed blev fruktsättningen försenad. Hoppas på ett bättre fikonår hos oss nästa år.

Ha en fin fredag!

Ambraträd 'Worplesdon'

I våras ersatte vi ullungrönnen (som drabbats av en svampsjukdom) med ett ambraträd ‘Worplesdon’ (Liquidambar styraciflua 'Worplesdon') . Ambraträdet tänder sent på våren och får tidigt sina höstfärger. Just nu är det sagolikt vackert och jag har svårt att slita blicken från det när jag sitter och jobbar. Det står precis utanför mina fönster.

Under ambraträdet frodas blodormroten som blommat sen juli. Snacka om lång blomning. Gräset är glansmiscanthus ‘Ferner Osten’. I bakgrunden skymtar en japansk lönn ‘Atropurpureum’ som står i kruka.

Ha en fin torsdag!

Älskade Madicken

Vår älskade lilla Madick finns inte längre och vi saknar henne så oerhört mycket. I början av augusti upptäckte vi en liten bula på hennes huvud. När den inte hade försvunnit efter 1 1/2 vecka fick vi en tid hos veterinären. Där konstaterades att bulan skulle bort och några dagar senare opererades Madicken. Prover skickades iväg på analys och bara inom fyra dagar fick vi veta att det var mjukdelssarkom, grad 2. Det betyder att att det var en elakartad tumör. Denna typ av cancer drabbar främst ädre stora hundar över 30 kg. Alltså inte små terriers som inte ens fyllt två år. Vi var chockade! Remiss skickades till specialistsjukhuset i Helsingborg och vi fick snabb en tid där. Efter en CT såg man metastaser på lungorna också och det fanns därmed inget att göra. Den förväntade livsländen var 1-2 månader.

Vi hade naturligtvis hoppet att det skulle gå att operera, men vi hade också pratat igenom hur vi skulle agera om det inte gick. Man har ett ansvar som djurägare och det är att sätta djurets välmående över sin egen sorg. Därför valde vi att låta Madicken somna in i vår famn där och då. Detta var den 11/9.

Att Madicken var så ung bidrar säkert till att vi inte riktigt kan acceptera att hon inte längre finns. Vi saknar vårt glada, tokiga, gosiga och roliga lilla träsktroll så makalöst mycket. Vi sörjer Madicken, men också allt roligt vi skulle ha tillsammans med henne i många år framöver.

Blomlådor på hjul

Jag måste bara visa er mina stora cortenkrukor eller lådor på hjul som jag är så nöjd med. Det hade länge varit dax att plantera om klätterhortensiorna som stått i sina gamla krukor i mer än tio år. Men, det krävdes stora krukor och det är inte så lätt att hitta. Gissa om jag blev glad när jag hittade dessa blomlådor på hjul. Det har alltid varit lite av ett slitgöra när vi tex ska rengöra trädäcket och flytta runt alla stora krukor så hjulen är guld värda. Krukorna kommer dessutom upp vilket skyddar däcket.

Klätterhortensiorna är planterade i lådor som är 60x60 cm och 40 cm höga. Den rostiga klätterställningen har jag köpt på Löddeköpinge Plantskola.

Jag har också några mindre lådor där jag odlar blåbär och hallon. Dessa är 40x40x40 cm.

Jag odlar två olika sorter blåbär som båda är självfertila, men korspollinering ger bättre skörd.

Vaccinium Angustifolium-Gruppen ‘Emil’ E: Svensk sort som ger rikligt med mycket goda bär. Smaken påminner om vilda blåbär. Plantan sägs bli 60-80 cm hög och det är den redan andra året.

Vaccinium Angustifolium-Gruppen ‘Putte’ E: Svensk sort som ger medelstora bär som är ganska söta. Jag tycker ‘Emil’ är godare, men Putte är den snyggaste busken. I år (2:a odlingsåret) fick busken inte så många bär, men det kanske ändrar sig till nästa år. Plantan blir 50 cm hög, vilket den gott och väl redan är.