Vitlysingarna lever farligt

Jag brukar inte impulsköpa växter men vitlysingarna var just ett impulsköp. Jag har flyttat dom en gång men kan inte bestämma mig om jag gillar dem eller inte. Vissa dagar tycker jag att dom ser riktigt trevliga ut medan jag andra retar mig som tusan på att jag inte satte vita höstanemoner istället. Tyvärr är dom rackarna rätt svåra att bli av med när de väl etablerat sig. En sak är i alla fall säkert och det är att jag ska sätta ytterligare ett höstsilverax.

Vad tycker ni? Ska jag ersätta vitlysingarna med vita höstanemoner?

Augustivemod

Idag kom det över mig, augustivemodet. Det var dimman i morse som drog igång det. Sagolikt vackert men ack så vemodigt, för mig i alla fall. Jag tappade totalt inspirationen och fotolusten och blev istället lite gråtmild. Först blev jag lite tagen på sängen men sen kom jag på att såhär känner jag ju alltid vi denna tiden. När vi sen går in i september släpper vemodet och jag får massor av engergi för jag älskar hösten.

Idag tänker jag i alla fall tillbaka på bästa stranden, Haväng, på Österlen. Där älskar hela familjen att vara, bland sanden, vågorna, hästarna och fåren.

Lite fick vi i alla fall gjort

Det blev klassisk uppdelning i helgen, jag städade huset och maken klippte tujahäcken. Förutom detta hann vi faktikst njuta av härliga skogspromenader med lilla hund och diverse fikor i trädgården. Det gäller ju att njuta allt vad man kan av det ljuvliga.

Kärleksört i brunt stengodskärl från Wallåkra Stenkärlsfabrik. Vackert. Jag märker att jag just nu dras till och mår bra av saker som förnimmer om barndomen. Bruna krus med "vanliga" blommor känns väldigt "hemma" för mig.

Det gör verkligen skillnad att klippa tujahäcken och idegranskuberna. Det andra blir så mycket vackrare. Det strama mot det vilda. Sensommarljuset är fantastiskt. När mina svarta tulpaner blommade tänkte jag att min trädgård nog inte kunde vara vackrare men nu när gräsen slår ut blir jag alldeles hänförd av färgerna och formerna. Tror faktikst att jag ska sätta ytterligare ett miscantusgräs i stället för hortensian till vänster. Det blir fint med en upprepning av den röda färgen på vipporna.

Framsidan just nu

Det var  länge sen jag visade några bilder från framsidan. Kanske för att jag har varit lite arg på den.

Först var det olvonbuskarna som trilskades och nästan dog efter mars månads köldknäpp. I slutändan är tre jättefina, en ful men kommer att klara sig och en som tyvärr måste grävas upp. Helt ok med andra ord.

Jag har ju berättat tidigare om att vi haft problem med klotrobinior som där kronan dött pga dålig ympning. Nu har det tyvärr drabbat ytterligare ett träd. Grrrrrr!

Järnekarna har inte gillat torkan i sommar och tappat en hel del blad. Jag har klippt men kanske inte tillräckligt. Lite läskigt är det ju allt.

Trots detta är det ändå lummigt och grönt på framsidan och jag blir glad när jag kommer hem och tänker att i detta fina bor faktiskt jag.

Bedagad charm....

.....är svårt att uppnå när man har ett 70-talshus men klematis Summer Snow göra allt vad den kan för att hjälpa till och slingrar sig långt ut på trädäcket och är sådär överväldigande. Jag gillar det!

Som jag nämt tidigare så har vi planterat tre klematisar i stora plastkar med hål i botten. Det fungerar alldeles utmärkt (som ni ju ser). 

Idag är tanken att vi ska klippa våra Tujahäckar, något som verkligen hör en 70-talsträdgård till.

Ha en riktigt härlig lördag!

Bambubersån.....

......är mysig att sitta i och trevlig att titta på. Bra kombination tycker jag. Vi sitter där en hel del och njuter av bambun som rasslar i vinden och trädgården från ett "annat håll". Men faktum är att den är en lika stor tillgång som blickfång i trädgården.

Revsuga i kruka kräver inte mycket skötsel. Jag har vattnat den lite ibland och nu "svämmar den över" brädden på krukan fullständigt. Mycket sympatiskt tycker jag.

Önskar er en riktigt skön fredag.

Vita vackra besvärliga anemoner

Vita höstanemoner........underbart vackra men "jäkligt" besvärliga. För något år sen hade jag ett fantastiskt bestånd som jag var så stolt över (titta HÄR). Nu har jag några ynkliga och är just nu oerhört tacksam över att en behagar blomma. Vacker är den dock och fåglarna ser nöjda ut.

 

Så är såg det minsann ut då, för tre år sedan.....nä, jag är inte bitter....bara lite sur. Jag glädjer mig i alla fall åt att bambun som syns bakom anemonerna har vuxit till sig enormt liksom klätterhortensian.

 Glad belv jag dock när jag tittade bakom staketet på framsidan där jag "gömt" undan vårens utblommade penséer. Nu har det kommit fullt med nya små plantorsom blommar. Jag vet att de är nya eftersom jag vid ett tillfälle drog bort de gamla och vissna. Runt krukan är det också full med små frösådder och jag det är förtjusande sött.