Under valnötsträdet

Då var vi tillbaka i Vik igen (men bara på bloggen...). Måste bara visa er detta underbara. Valnötsträdet med lilla bänken under, lavendeln, stockrosorna, rosorna, kungsljusen, röda bänkenvid huset......åh jag bara suckar. Huset är ju inte så dumt det heller...

Wallåkra stenkärlsfabrik

Jag är som bekant väldigt förtjust i brukskeramik och åker gärna på utflykter till olika keramiker. En skön dag i juli åkte således jag, maken och lilla hund till Wallåkra stenkärlsfabrik som ligger i Vallåkra, strax utanför Landskrona.

Just detta är lite nytt för oss, att många utflykter göres utan barn som inte vill följa med längre. Vi har hur trevligt och mysigt som helst men det känns allt lite konstigt också och vi konstaterar att tiderna har ändrats.

Wallåkra var i alla fall jättetrevligt och förutom att titta runt i den fina gamla bruksmiljön och handla lite så åt vi en jättegod lunch på deras restaurang. Såhär står det på deras hemsida:

"Wallåkra Stenkärlsfabrik är en kvarleva från en Nordväst Skånsk industri/hantverks epok. Här tillverkas fortfarande stenkärl, brunglänsande krukor & krus, av traktens lera. Allt drejas för hand och bränns tillslut i den stora koleldade rundugnen. Fabriken ligger naturskönt inbäddad i Råånsdalgång. Våran krog är belägen i ett magasinshus från förra sekelskiftet med en porlande bäck rakt under."

 

 Jag väljer och väljer......

 .....och kommer hem med dessa två krus som jag är jätteförtjust i. I den stora tänker jag mig grenar av olika slag.

 

Krukor på altanen

Det som växer i krukorna på altanen mår toppen. Kärleksörterna är monstruösa och kryddorna har frodas. Söta bacoperna blommar allt vad de kan hela tiden men jag måste plantera om chokladblomman som står i alldeles för liten kruka. Dumma mej!

 Lilla fikonplantan är minsann inte så liten längre och jag funderar på var den ska leva vidare. Krukan den bor i är av minsta slaget nu. Fullt av fikon är det i alla fall och vi har redan, andaktningsfullt, ätit flera stycken. Tänk, egna fikon! Hoppas att de som kommer nu hinner mogna....jag är inte så säker.

Strutbräken visade sig funka alldeles utmärkt i kruka och trivs invid bodväggen där det i princip alltid är djup skugga. Klematis Summersnow visade jag för några dagar sedan och den är som sagt en mycket tacksam sort....

Måndag morgon...

....och tillbaka till "allvaret". Semestern har varit ljuvlig! Vädret har varit precis så som man alltid önskar att det ska vara när man är ledig. Jag är glad att vi har hela härliga agusti framför oss förhoppningsvis ljumma kvällar med kvällsbad.

Igår var jag och maken på en trevlig sak, öppna trädgårdar på Limhamn. Jag ville ju absolut visa Anna Vattenkannas fantastiska trädgård för min man. Vi såg några andra som också var riktigt fina. Lunch på fiskrökeriet (tack för tips Anna) och sen kaffe i den egna trädgården. En riktigt bra dag! Att vi dessutom svängde förbi tippen och maken gjorde ett ärende på Biltema gjorde ju saken inte sämre.

Trädgåren är nu lugna och grön och jag blir glad när jag ser den.

Facinerande solhattar

Jag blir lika facinerad av solhattarna varje år. Praktfulla, högresta och fulsnygga hamnar de högt upp bland mina favoriter.

Här tagna i kvällsljus och morgonljus.

Tångdala Lönnkrog

Tångdala Lönnkrog (strax söder om Kivik) startade som ett konstprojekt om friheten och marginalen av konstnären Peter Öhman 2009. Projektet pågick i tre veckor innan det polisanmäldes. Nu har han alla tillstånd som behövs och pizzorna som serveras i Peters trädgård är fantastiskt goda. Den vilda trädgården är möblerad med udda charmiga möbler och stämningen är lite magisk.

Prästens badkar

Tack snälla för alla kommentarer och tips på vad rosen heter i förra inlägget. Det rådde inga tvivel om att det måste vara en Valdemar.

 Raina hittade det här intressanta på nätet om Valdemar:
"För ca. 20 år sedan gjorde Bengt Lövkvist från Eslöv tillsammans med hustru och några vänner en resa i Danmark och bl.a besökte man en Fru Back i Næstved. I hennes parkliknande trädgård fanns många vackra och rara växter men det som väckte störst beundran var en ros som klättrade i ett träd. Man frågade Fru Back vad det var för en sort och hon svarade att det bara fanns det här exemplaret och det var en fröplanta som hennes svåger Valdemar hade hittat. Bengt fick lov att ta en stickling med sig hem som lyckligtvis klarade sig och alla de Valdemarrosor som finns i Sverige kommer från just denna."

Nu kommer lite mer från Vik....

I Vik finns händer det plötsligt något med strandremsan. Vit sandstrand byts blir plötsligt till stora flata klippor för att sen över gå till sandstrand igen. Bland dessa klippor finns en formation som kallas Prästens Badkar. Man är inte riktigt överens om hus den har uppstått. En teori är att det är en nedslagskrater efter en meteorit. Urhäftigt!

Prästens badkar (bild lånad från nätet):

 Stens huvud i bakgrunden:

 Baskemölla:

Och jag....