Majkens första trädgårdsrunda

Majkens första runda i trädgården. Allt är nytt och spännande. Det är minsann inte lätt att fota ett litet yrväder som far hit och dit. Flest bilder har jag på hennes rumpa.

Behöver jag säga att jag är störtkär i denna donna. Majken är precis som en liten Norfolkterrier ska vara. Hon är pigg, social, orädd och nyfiken till tusen.

Jag hade också planer på att fota snödropparna, men det blev inte en enda bild på några snödroppar kan jag säga.

Det är helt underbart att ha en valp i huset igen och det går hur bra som helst. De gamla tanterna accepterade henne direkt och Majken börjar förstå att de inte är intresserade av att leka.

Majken - Adorabel Something Magic

Nu är hon äntligen här, vår lilla Majken (Adorabel Something Magic). I lördags körde maken och jag upp till Skien i Norge och hämtade Majken hos Anne Johnsen som har kennel Adorabel. Förutom mängder med valpgos och vuxenhundgos fick vi fantastiskt god mat och hade en mycket trevlig kväll. Tack Anne och Jan för ett oerhört generöst mottagande. På söndagen for vi hem igen och resan gick långt över förväntan bra med en valp som sov nästan hela tiden.

Majken är en liten Norfolkterrier och vi ser fram emot många fina år tillsammans med denna lilla stjärna. Som ni ser är hon helt underbar och så söt att man nästan dör. Båda jag och maken är helt förälskade i denna lilla varelse.

Så kom det snö

I förra veckan blev det plötsligt smällkallt och vi fick rejält med snö. Det kom lagomt till första advent och julstämningen infann sig omedelbart.

Idag har jag skakat bort alla mössor på kloten eftersom vi nu väntar töväder och då blir de lätt alldeles för tunga.

Lilla Myran som nu är 12 1/2 år gammal.

Ha en fin start på denna första vecka i december.

Solsken och liten Abbe

Höstsolen är mjuk och varm. Helgen har varit extremt social. I lördags arrangerade vi Gåsamiddag för familjen (16 pers). Jag tog ledigt i fredags för att hinna laga all mat. Jag tycker det är jätteroligt att laga mat och det är onekligen en hel del fix med alla tillbehör. Några gäster sov över och på eftermiddagen var vi på dubbel 75-års uppvaktning. Mycket trevligt och gott. När vi kom hem däckade jag i soffan med hundarna.

Tom kruka får stå framme ett tag.

Blodromroten blommar ännu och har gjort så sen juli. Det kan man inte annat än vara nöjd med. Ännu har Ambraträdet några av sina vackra blad kvar.

Just nu passa vi denne lille goding. Han heter Abbe och är Madickens bror. Abbe är helt underbar och det känns som att vi får tillbaka lite av vår lilla Madick. Abbe är en Norfolkterrier.

Älskade Madicken

Vår älskade lilla Madick finns inte längre och vi saknar henne så oerhört mycket. I början av augusti upptäckte vi en liten bula på hennes huvud. När den inte hade försvunnit efter 1 1/2 vecka fick vi en tid hos veterinären. Där konstaterades att bulan skulle bort och några dagar senare opererades Madicken. Prover skickades iväg på analys och bara inom fyra dagar fick vi veta att det var mjukdelssarkom, grad 2. Det betyder att att det var en elakartad tumör. Denna typ av cancer drabbar främst ädre stora hundar över 30 kg. Alltså inte små terriers som inte ens fyllt två år. Vi var chockade! Remiss skickades till specialistsjukhuset i Helsingborg och vi fick snabb en tid där. Efter en CT såg man metastaser på lungorna också och det fanns därmed inget att göra. Den förväntade livsländen var 1-2 månader.

Vi hade naturligtvis hoppet att det skulle gå att operera, men vi hade också pratat igenom hur vi skulle agera om det inte gick. Man har ett ansvar som djurägare och det är att sätta djurets välmående över sin egen sorg. Därför valde vi att låta Madicken somna in i vår famn där och då. Detta var den 11/9.

Att Madicken var så ung bidrar säkert till att vi inte riktigt kan acceptera att hon inte längre finns. Vi saknar vårt glada, tokiga, gosiga och roliga lilla träsktroll så makalöst mycket. Vi sörjer Madicken, men också allt roligt vi skulle ha tillsammans med henne i många år framöver.

Fanny på trädgårdsrunda

I förmiddags tog Fanny och jag en liten trädgårdsrunda. Den nosades och snusades och jag konstaterade att det känns helt ok att det är vinterväder i februari. Sen räcker det mer än väl med en eller ett par minusgrader.

Jag laddar lite för att jag ska beskära några växter ganska rejält nu när vårvintern är här. Fortsättning följer.

Som jag älskar denna lilla hund. Fanny (Norwichterrier) som blir 12 år i april är min ögonsten och jag kan inte få nog av henne. Hon är glad, pigg, rolig, trygg i sig själv och en riktig kelgris. Bättre kompis finns inte.

Ha en fin start på veckan!

En strålande dag

I måndags var det så mörkt att jag lät lampan utanför ytterdörren lysa hela dagen i regnet. Idag vaknade vi till flera minusgrader och ett vitt puder. Alldeles lagom mycket snö i mitt tycke, men om det ska fortsätta vara kallt behöver växterna ett värmande täcke.

Bersån är som gjord för granen.

I glashuset är det svalt. Vi håller ca 7 grader och vill man vistas där gäller det att snabbt göra en brasa i kaminen.

Trädgårdsmästaren Madicken. På bilden ovan har hon precis blivit åthutat när hon var i full färd med att gräva upp mina lökar. Som ni ser på blicken är vi inte helt överens. Hon testade några gånger till kan jag säga…

Det ska vara fortsatt kallt så idag tog jag in mina krukade fikon och min minsta japanska lönn. Jag hade glömt ta in min stora fina ‘Australe’-pelargon. Håller tummarna att den har klarat sig ändå. Julrosorna fick jag i alla fall in i går och det är jag glad för,